Stress

Vardagen är full av stress. Stressaituationer uppstår alltid- vi skapar det själva. Jag kan väl inte säga att någon GILLAR stress - men vi arbetar olika bra i en stressig situation. 

Jag till exempel. Efter de senaste åren har jag inget extra lager, till skillnad från tidigare för många år sedan. Livet har jag gjort mig extremt stresskänslig. Jag falerar, fungerar inte så fort jag känner stressen krypa på.  Jag vet nu detta- jobbar på det, försöker eliminera situationer där stress uppstår, göra om göra rätt, undvika stress. 

För mig fungerar det som så. Jag förbereder, planerar, organiserar och lämnar tid och utrymme för oväntade händelser. På kvällarna innan jag lägger mig dukar jag fram för frukost, lägger ytterkläder framme, lägger ut kläder tilll Lisa och mig, gör iordning min lunch och frukost för dagen efter. Jag kan göra detta på morgonen- men då vill jag vars lugn och fokuserad på barnen och inte stressa DEM. Få en lugn morgon. 

När jag känner stress stannar jag upp. Vad är viktigt? Vad är det värsta som kan hända? GÖR det något att vardagen avviker? Nej såklart det inte gör. Vi åkte till rusta på kvällen= jag hann inte laga middag utan det blev smörgås till middag. Det gör inget! Jag ser fina varor i Nettos reklam som jag skulle vill ha- stressar upp mig eftersom det finns noll tid att åka till netto. Andas och det gör inget. Det var inte viktigt! Mina krav på mig själv stressar upp mig.   Pratade med Gary - nu blir det "vanlig mat " ett tag för jag stressar upp mig av recept och handling för tillfället. Mycket känslig för stress men hanterar det ok nu! Undviker situationerna och sänker mina krav på mig. 

Det viktigaste för mig är att barnen inte får ta stryk pga att jag är stressad- barnen kan va orsaken till den :) men när det är jag själv som orsakar det ska det inte påverka barnen. 

Eliminera det som orsakar stress, välj andra vägar, tänk andra tankar. Säg nej. Jag är viktig och jag ska hålla länge till. Stress är en tjuv om natten men kommer mer sällan. Och det är jag glad för. 

Jag vill va en glad och tillfreds mamma. Inte stressad och uppjagad och otålig. Men jag vet att de älskar mig ändå :) 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0