Upp och ner

Jag gjorde min första pullup idag.
Yey.
Jag var grym på träningen, 10 inverterd burpees, 20 burpees, 30 boxjumps, 40 kettlebellswing (ökade till 16 kg idag- gick utmärkt) , 240 hopprepshopp, 50 squats, 60 situps , 800 M löpning. Och mellan varje del -10 pullups= 90 pullups totalt. Gick som smort -riktigt kul! Jag känner att jag blir starkare!

Var glad över dagen till kvällen. Lisa körde då på järnet vid läggdags om hur mycket hon kommer sakna daddy men inte mamma nu när hon åker till svärmor några dagar. Hon saknar daddy för han är aldrig hemma, hon saknar inte mig för hon gillar inte min träning. Suck- där kom det.
Hon älskar alltid Daddy mer säger hon, inte mig.
Allt hon sa ikväll prickade helt rätt i mammasamvetet. Och det är inget logiskt samvete. Överhuvudtaget. Hon är alltid " konstig i magen" vid läggdags, vill inte bo här, vill inte va här. Jag frågade om ngn varit dum? Om något hänt? Men det sa hon nej till. Det var bara mycket smart negativ inställning - inte bara tjafs vid läggdags- utan mer. Jag kände inte igen henne riktigt.

Eller inte. Eller så är det glömt imorgon. Jag vet inte.

Jag lägger mig iallafall med en klump i magen och tänker på allt som jag såklart inte hinner med barnen nu när jag fått in träningen i vardagen. Pussla, spela, leka, titta på teckningar, playdoh, vattenfärg.

Vad gör vi då? Jobbar, hämtar, lagar mat, kramas, gosar, pratar, tränar, tittar på film, läser bok, äter tillsammans varje dag utan tv eller ipad.
OBS till migsjälv att jag skrivit om en perfekt helg. Har jag ju redan glömt i samvetet. Allt bra glömmer samvetet som ständigt påminner om allt som INTE gjorts.

Idag tog jag flickorna och en klasskompis till ally till lek o busland i tre timmar. Lisa hade svinkul med sin kompis. Har hon redan glömt. Och vi har haft en bra kväll ihop. Undrar vad som får henne att känna så över mig? Vad i min mammaroll är det som inte passar henne?

Eller så är hon 5,5 år och vet varken ut eller in och försöker hitta sin roll i livet såklart. Testar gränser.
Men likväl - jag blir ledsen längst in då jag vart så mycket med tjejerna genom åren och är nu med då Gurra jobbar mer än dygnets timmar.

Well.
Hon är 5,5 år. Rise above. Gör ingen grej av det. Ally var likadan mot mig från det att hon var 3 till 4 år och fick panik om Gary lämnade hemmet. "Jag lillar inte dig mamma, jag älkar inte dig". Hon älskar mig nu iallafall -" mer än alla sandkorn, mer än alla grässtrån, mer än alla hårstrån, mer än alla sytrådar (?), mer än alla böcker, mer än alla stjärnor, mer än alla ögon, mer än alla människor.. vann jag mamma?"
Det är ju rätt mycket. Känns gott att veta 😄

Lisalus. I love you up to the moon. I alla lägen. Och jag kommer sakna dig iallafall när du är borta! Och du kommer att bli glad att se mig efter 2-3 dagar. I know it❤️

Nu känns det bättre.
Skönt att skriva av sig.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0